För det moderata parti som jag gick med i på 80-talet var det viktiga att åtgärder fick avsedd verkan, inte att de såg bra ut på papperet. Vi var också mot regleringar av vad vuxna människor frivilligt gjorde med varandra utan att någon skadades. Därför motsatte vi oss (tillsammans med folkpartiet) införandet av sexköpslagen 1999, våra argument emot visade sig senare stämma till punkt och pricka. Forskare som Petra Östergren har visat att lagen inte löste några verkliga problem, den bara sopade dem under mattan eller tillochmed förvärrade dem.

Det finns ingen statlig utvärdering som visat några positiva effekter av sexköpslagen hos dem den påstod sig hjälpa. Det finns överhuvudtaget inte någon utvärdering av lagens effekter, alla sådana initiativ blockerades så länge socialdemokraterna satt vid makten. Det som finns är Socialstyrelsens prostitutionsrapport som publicerades före jul, den utvärderar inte lagen specifikt men den visar klart att sexköpslagen varit ett misslyckande. Nu skall det äntligen genomföras en utredning, men direktiven är försenade och det finns mycket oroande tecken på att utredningen - oavsett vad den kommer fram till om effekterna - skall bakbindas. Den kommer inte under några omständigheter att få föreslå ett avskaffande av sexköpslagen.

I början av januari var en brittisk delegation här och informerade sig inför en översyn av de brittiska prostitutionslagarna. Biträdande inrikesminister Vernon Coaker träffade den vanliga uppsättningen svenska myndighetsrepresentanter, men också strippan Pye Jakobson, representant för sexsäljarnas nätverk. Mötet rapporterades utförligt i BBC, men knappast alls i svenska medier. Pye Jakobson reste sedan som inbjuden talare till det brittiska parlamentet(!)

Jämför detta med hur representanter för sexsäljare behandlas i Sverige. I riksdagen kunde man den 23 oktober i fjol höra justitieminister Beatrice Ask säga följande om Europarådets rekommendation om att låta prostituerade komma till tals i alla frågor som rör dem.
“Det är en främmande syn, en ståndpunkt som är väldigt svår att förena med den syn på prostitution som jag tycker att man ska ha”.

Resten av debattörerna var bedövade eniga med henne om att de visste bättre än de som faktiskt levde i verkligheten. Den enda som vågade opponera sig var min och Beatrice Asks partikamrat, riksdagsmannen och ordföranden i Europarådets svenska delegation Göran Lindblad. För alla de andra gällde fortfarande linjen att inte lyssna på dem vars intressen man påstår sig företräda - de kvinnor och män som säljer sex. Sexköpslagens mål var att hjälpa sexsäljarna och att förändra folkets attityder. Den har misslyckats med det första, och de enda attityder den lyckats förändra är politikernas, i en repressiv riktning.

På torsdag 24/1 kommer sexsäljaren “Isabella Lund” att medverka i Stina Dabrowskis debattprogram på tv. Jag hoppas att justitieministern, riksdagens ledamöter, och alla andra som arbetar med frågan faktiskt lyssnar på vad hon har att säga.

intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om sexköpslagen, beatrice ask, isabella lund, pye jakobson, petra östergren, stina dabrowski, prostitution, politik, moderaterna, socialdemokraterna, media